14 juli 2008

Oerhört stark markering emot dagens fp-ledning

Detta är oerhört! Väldigt bra! Att de tre f.d. fp-ledarna går ut och offentligt markerar så kraftfullt att de är emot FRA-lagen, som redovisas i DN-debatt idag.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=804272 Den analys de tre fp-ledarna gör tillsammans med fyra nuvarande riksdagsledamöter är så bra att jag ville citera allt. Istället, gå till länken eller läs det i papperstidningen.

Kutymen är att avgångna partiledare sitter still i båten och inte gör det svårt för efterträdare, samtidigt blir de hyllade på det sätt som tillkommer ärrade veteraner. Skulle de tycka annorlunda än dagens partiledning så sker det oftast i diskreta interna viskningar. Att nu de tre senaste fp-ledarna (förutom Leijonborg som ju fortfarande är aktiv som minister) inte anser det tillräckligt att mumla lite internt visar hur oerhört allvarligt de ser på frågan!

De konstaterar, helt riktigt, att "det grundläggande problemet med FRA-lagen är att även icke brottsmisstänkta enskilda individer kommer att få telefonsamtal, mejl, och sms analyserade av en myndighet vars verksamhet inte går att granska. Därmed strider den mot grundläggande liberala värderingar."

Maria Leissner var partiledare 1995-97 innan hon av personliga skäl avgick. Bengt Westerberg var partiledare 1983-95 och dessutom vice statsminister och socialminister. Ola Ullsten var partiledare 1978-83 och dessutom statsminister och utrikesminister. Man kan ha lite annan åsikt i någon fråga än vad dessa haft, men i och med detta visar de att de vad gäller det väsentliga har en betydligt mera gedigen liberal grundval än dagens partiledning.

Förutom dessa tre tungviktare så står också fyra riksdagsledamöter (alla kvinnor!) bakom skrivelsen. De är Camilla Lindberg och Birgitta Ohlsson som röstade nej resp avstod, och Cecilia Wikström (Uppsala)som var frånvarande och Maria Lundqvist-Brömster (Västerbotten) som tubbades att rösta ja, men som nu uppenbarligen tänkt om.

Den argumentation som dagens partiledning fört har varit svag, och förts i en ton som om alla andra är idioter eller barnrumpor. Pressen på partigruppen har varit oerhört stark. Nu är det dags för partiledningen att backa och ödmjukt tänka om!
Att ta intryck av goda argument från engagerade människor är inte en svaghet - det är en styrka!

Jag skrev igår att jag inte kan sörja om fp ramlar ur riksdagen, om nuvarande politik fortsätter. Till min glädje och lättnad ser jag nu att det är fler som har samma oro för partiets framtid. Att denna oro också finns hos flera inom riksdagsgruppen och av tre tidigare partiledare. Lyssna på dem - och på oss andra som är den socialt ansvarstagande liberalismens bästa vänner!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Själv röstade jag på Fp efter stor tvekan. Jag tyckte att mycket av det som fördes fram i valrörelsen (språktest, litteraturkanon) var ganska oliberalt. Men de här Fp-kvinnorna gör att jag får hoppet tillbaka för partiet. Dessutom: Kanske "spionskandalen" trots allt var det bästa som kunde hända. Fp förlorade den där spindoktorn till partisekreterare och fick Ullenhag istället...

Lars-Erick Forsgren sa...

Spionskandalen var en katastrof, men trol oundviklig med den inställning som vissa ledande hade då. Jag ville gärna tro att det skulle bli bättre med Ullenhag, men hittills verkar han alltför mycket fungera som en gisslan, som ett socialliberalt alibi för de oliberala krafter som ännu i alltför hög grad styr fp.
Jag hoppas nu att FRA-skandalen, efter de sex kvinnornas agerande, kan bli starten inte bara för ett slopande av FRA-lagen och FRA (o ett nytt mera demokratiskt spionorgan i st) utan för en socialliberal återkomst för fp. Tyvärr har jag inte sett så många tecken på det än. Men hoppet är ju det sista som överger människan. Och jag vet många som har min och din tvekan inför fps utveckling åt fel håll.