19 december 2006

Vart tog de trevliga danskarna vägen?

Jag har alltid trott att danskarna var lika gemytliga och trevliga som ryktet förtäljer. Tyvärr har en händelse härom dagen fått mig att helt revidera min uppfattning om dem.
På hemväg från Filippinerna via Singapore och bl a Köpenhamn råkade vi ut för ganska förskräckande saker i Köpenhamn, delvis pga av en av flygbolaget/flygplatspersonalen borttappad stroller(hopfällbar barnvagn av paraplytyp), delvis och mest pga av den attityd och fullständiga brist på serviceanda som Kastrups personal visade.

Ett nytt alibi (hm) för att inte behöva vara trevliga och vänliga är tydligen de nya säkerhetsbestämmelserna, beroende på terroristrädslan.
Nå, väl i Köpenhamn visade det sig att flyget inte fick lämna ut strollern direkt från flygplanet, av säkerhetskäl skulle den ut på bagagebandet tillsammans med väskorna. Men vi skulle inte ha några väskor där, de skulle ju till Arlanda i första hand. Och det visade sig att kunskapen om den nya regeln var bristfällig. När jag frågade sa alla att paraplyvagnen skulle vi fått vid flygplanet... Dessutom så visste de inte var bagagebandet fanns... (det sa info-personal!). Däremot skulle jag absolut måsta passera genom både säkerhetskontroller och passkontroll för att få leta vidare, och sedan igenom igen. Med långa köer. Och övervägande extremt otrevlig personal. De "bästa" var de neutralt ointresserade som bara hänvisade till regler. men ingen visste något eller gjorde någon engagerad insats för att hjälpa till. Till slut tappade jag orienteringen. Och det visade sig att strollerna var försvunnen. Men tiden för incheckning till nästa etapp var nära. Utan att gaten för den kommit upp på bildskärmarna. Inte heller nu fanns info-personal eller andra som verklingen visste något tillgänglig. Eller så ville de inte informera. Skickades runt i en vanvettig karusell under tidsbrist. Det resulterade i att vi missade den bokade flighten... Och ny karusell för att få en ombokning. Inte helt lätt det heller i den dåligt skyltade flygplasen.
För att göra en lång historia kort så lyckades det ändå till slut att med minsta möjliga marginal få plats på nästa flight till Stockholm (jodå, det fanns gott om plats, det var annat som saknades... ) med SAS. Trötta, ledsna oh stressade av allt så var vi nära att bryta ihop när det enda som ingick i biljetten (som SAS först ville att vi skulle betala för att få ombokad) var en slät kopp kaffe eller te. Vilken kontrast till de serviceinriktade asiatiska bolagen, där bjuds man på "allt".

Allt detta elände för att flygplatspersonalen på Kastrup slarvat bort vår lilla paraplybarnvagn.
Och när vi anländer till Arlanda hittar jag min väska... ensam vid en vägg, vid sidan av bagageutlämningen. Innan bandet startat. Uppenbarligen hade den skickats med det plan vi inte fick åka med. Så var det med tillämpningen av den säkerheten...
Men än värre, när övriga väskor kom var de misshandlare, ett lås var borta, och trots galonväggar så var de dyngvåta. De hade uppenbarligen stått ute i ösregnet på Kastrup i fyra timmar. Det visade sig även vid hemkomsten att stora delar av innehållet, det vi inte lagt i plastpåsar, det var genomsurt...

Vilken mardröm, borttappat specialbagage, negativa och sura danskar som inte hjälper till utan snarast stjälper, pg därav missad anslutning, misshandlat och vått bagage. Och SAS gav inte ens en slät kopp te sista flighten till Luleå. Nej, då skulle de ha betalt extra för allt.

Värsta knäcken fick dock danskarna rykte. Byråkratiska och illvilliga... inte mysiga.
Och så detta jagande av vattenmängder över 100 ml i handbagaget. Löjligt och tidsödande. Den som vill smuggla vatten (el ngt farligare) lyckas nog.

Inga kommentarer: